Mer JOMO, mindre FOMO.

Det kunde vara lite för mycket FOMO ibland, nu ser jag istället fram emot stunder av JOMO.

Du har säkert hört men FOMO står alltså för Fear Of Missing Out. Det här är alltså ett tillstånd där du är rädd och orolig för vissa saker. Som att missa något, inte ha koll, känna sig utanför osv. Det här syns väldigt ofta i digitala vanor, det syns även mycket i ogenomtänkt och alldeles för frekvent ja-sägande.

JOMO är någonting helt annat. Joy of missing out. En glädje över att missa något, om du nu missar något överhuvudtaget. När FOMO rånar dig på närvaro och reflektion, så fungerar JOMO precis tvärtom. Du säger inte bara nej till mötet eller AWn, du känner en lättnad över att göra någonting mer produktivt eller något som är bättre för ditt välmående. Du lämnar inte bara telefonen hemma en lördag, du känner också en frihet över att göra det. Frihet över vad du kan göra istället. För sanningen är ofta, vågar jag påstå,att du missar väldigt lite av värde.

Sanningen är också att mycket av det vi hör och läser om i nyheterna, det har vi ingen eller väldigt lite kontroll över, särskilt i det korta perspektivet. Med JOMO vinner vi frihet och utrymme att tänka. Vi vinner utrymme så vi kan ställa oss vissa frågor. “Gör jag det för att jag verkligen vill, eller för att jag tror att det förväntas av mig?”, “Vad får mig att må bra och vad kan jag skruva på för att göra mer av detta?”. Och så vidare. JOMO kan helt enkelt vara ganska många saker. Till exempel, att säga nej till ett socialt sammanhang som jag vet ger mycket mer negativ energi än den ger positiv. Och istället känna en glädje över att vandra planlöst i naturen. Vad är JOMO för dig?